Som att flyga

Att följa ett Paralympics är lite som att resa med flyget. Tidig inchekning, säkerhetskontroller, transfer fram och tillbaka och ofta lång väntan. Nu sitter vi här incheckade för invigningsceremonin som startar om en och en halv timme.

Jag ljuger lite för vi behövde inte gå genom någon säkerhetskontroll den här gången. Vi fick gräddfilen förbi alla andra som väntade på att scannas på längden och bredden. Väl inne, den vanliga förvirringen om vilken ingång som var mediaingången och var våra platser fanns.

Det väntas bli fullsatt men än så länge är vi bara en tapper skara på plats. Bäst av allt, jag vet exakt vad som kommer hända. Jag har det framför mig i den stora mediapärmen. Men inget får avslöjas i förväg.