I väntan på finalen

I väntan på en bronsmatch

Här i Vancouver är det sista tävlingsdagen för detta Paralympics. Det innebär att man redan börjar riva och packa ihop fast vi ännu väntar på att rullstolscurlingen ska starta sin final och bronsmatch. Det betyder också att lunchen idag bestod av hård pizza, det sista som fanns kvar kan man gissa.

I morgon väntar Whistler och sprint. Sen återstår bara avslutningen. Hög tid att göra några marginalanteckningar från dessa dagar:

• Koreanska fans är entusiastiska och väldigt många. I mina öron låter deras ramsor som Heja Finspång, men jag är ju å andra sidan ingen expert på Koreanska.
• Koreanska TV-team är också stora. De är minst 6-7 personer samlade runt kameran för att hålla reda på mikrofon, sladdar, kamera och stillbildsfotografera själva intervjun.
• Kanadensisk publik är mycket patriotisk. Så är väl aldrig den svenska...
• Svenska curlare spelar extra bra under press. En fantastisk egenskap men väl nervöst för oss som tittar på.
• Norge tog den största skalpen. De slog Kanada i kampen om kälkhockeybronset. Kanadas jakt på hockeytrippel slutade utan medalj i kälkhockey. Man får lyfta på mössan för norrmännen som lyckades igen.
• Vancouver är en fin stad när solen skiner.
• Man får gå på gräset i parken, det gillar vi.
• De vilda djur jag sett fritt under denna vecka: vithövdade örnar, kanadagäss och en ekorre. Alla i Vancouver, trots våra strapatsrika resor upp i bergen.